Tomatskörd
Nu börjar mina tomater rodna ordentligt! De är inte jättemånga, men det är i allafall några klasar som orkat hela vägen från frö till frukt. Gissa om jag är stolt!
En del är riktigt stora och vackra, som den här som växer på en planta från Wålstedts. Och de luktar så gott!
Man ids nästan inte knipsa av de solmogna tomaterna. De känns nästan som lite slöseri att äta upp dem när de nu äntligen sitter där på stjälken och lyser upp hela växthuset.
En trädgårdsrunda
Tillbaka i storstan igen, semestern är slut, men livet går vidare! Än känns det helt ok, men det kan ju till viss del bero på att sommaren fortfarande är här. Och att jag har en egen trädgård att strosa i.
Dahliorna blev inte så många i år. Flera frös under den kalla vinterns som var. Men de som finns är både färgstarka och fina.
De flesta dahliorna är inte oväntat lila. Men det finns också en och annan i rosa.
I växthuset samsas pelargoner, dahlior och tomater. Och några fina fuchsior som jag köpte som sticklingar på trädgårdsmässan i Kista tidigt i våras.
Pelargonerna blommar för fullt just nu. Sticklingarna som jag fick av min kollega Birgitta trivs bra här inne och har ränt i väg som bara den. Och jag har nog blivit ett riktigt pelargonfan.
De orangefärgade och chokladbruna rudbeckiorna är helt nya för i år. Jättefina plantor som min svärfar frösått och delat med sig av. Det är mycket tack vare han som vi har så många fina ettåringar varje år.
13 augusti
I dag är det champagne som gäller för att fira vår bröllopsdag! Thomas och jag gifte oss i Floda kyrka för 17 år sedan med hela släkten och halva centerpartiet som vittnen! Två tonåringar, ett hus, ett växthus och en mängd andra projekt senare kämpar vi fortfarande på sida vid sida och det är jag glad för. Livet är bra mycket enklare och roligare tillsammans med Thomas. Skål och tack!
Sju sorters kakor
I dag firar vi alla som heter Karin på Drängpersgården med kaffekalas! Amanda har bakat smarriga cupcakes med röda vinbär...
...och färska blåbär från Sandviksskogen.
Blåbären plockade Amanda, morfar och jag på morgonen innan det stora baket tog fart.
Själv hittade jag ett spännande recept på en blåbärskaka med smuldegstäcke som jag slog till på.
Här är receptet: 9 dl vetemjöl, 2 dl strösocker, 2 msk vaniljsocker, 2 msk bakpulver, 300 g smör eller margarin, 3 ägg och 250 g blåbär. Smuldegstäcket: 150 g smält smör, 41/2 dl havregryn och 3 dl strösocker.
Tryck ut den första degen i en långpanna, 20x30 cm och lägg på blåbären. Rör ihop smuldegstäcket och lägg det över blåbären. Grädda kakan i 200 grader ca 30 minuter. Skär i rutor och garnera med florsocker. Servera den med icas vaniljvisp och du får en riktigt god sommarkaka att bjuda på till kaffet!
Thomas bakade söta små bullar i ottan...
...och en sockerkaka i en gammal form som vi hittat på loppis.
Mammas gamla auktionsfynd har med lite ny färg blivit ett fint serveringsställ som vi gärna dukar upp kakor på.
Sega solrossnittar är ett säkert kort oavsett fikatillfälle. De är dessutom lätta att sno ihop så de bjuder jag gärna på.
Med morfar Davids hembakta kubb så hade Karin och Gunnar sammanlagt sju sorter att välja bland.
Hallonkakan var uppskattad!
Anne-Marie och Bernt kom från Myrbo för att fika med oss.
Och Inger kom med hemgjord körsbärssaft som vi alla fick njuta av. Suveränt gott!
En oas i Ockelbo
Fråga mig inte hur, men genom att ta omvägen över Gävle till Dalarna så är vi plötsligt på väg mot Wij Trädgårdar i Ockelbo! Äntligen!
Himla kul att få komma hit och vandra runt i de sju olika trädgårdar som Lars Krantz och hans medarbetare skapat här uppe i de norra klimatzonerna.
De rostigt fina järnställningarna, som hjälper klematisen att klättra upp mot himlen, känner jag igen från bilder jag sett i bland annat Året Runt.
Men nu är det fika som gäller! Vi har åkt långt och vi orkar inte ta ett steg till utan att fylla på med lite mackor och kladdkaka. Och kaffe så klart!
Jag lyckas tappa bort kartan som ska ta oss runt bland de olika trädgårdarna, men får en ny av den trevliga tjejen som serverar kaffe och vi kan fortsätta vår vandring. Näst på tur står grönsakslanden där raka rader av morötter, rödbetor och lök varvas med färgsprakande rosenskära, malva, tagetes och ringblomma.
Och rudbeckia i en för mig något annorlunda, men läcker färg.
De fina skyltarna i stål är säregna och bidrar till trädgårdens speciella karaktär.
Squashplantorna är stora och vackra med enorma frukter som ligger fint på halm som värmer. Något att ta efter hemma i trädgården kanske...
På Wij Trädgårdar jobbar man mycket med jorden för att få den så näringsrik som möjligt. Gräs och vissna växtdelar läggs i komposten och bildar ny jord som håller landen levande.
Salladshuvudena här är enorma och ser ut som rosor.
Zinniorna i olika rosa nyanser är fina. Och inte så svåra att fröså själv. Men mina blommar inte ännu. Få se om de hinner gå i blom innan frosten tar dem.
Framme vid de blivande trädgårdsmästarnas egen täppa.
Några elever har inspirerats av Lady Gaga när de utformat sina rabatter med bland annat färgstarka dahlor.
Oj, vad skirt och vackert! Definitivt min favoritrabatt!
Fina stilleben av ordslingor dyker upp på promenaden mellan trädgårdarna.
Ulf Nordfjell, landskapsarkitekt och vinnare av Chelsea Flower Show 2009, har designat Skogens trädgård, där myren och tjärnen och andra naturtyper typiska för Ockelbo presenteras genom ett flertal häftiga installationer.
Hit åker jag gärna igen för att inspireras av alla frön som sås här...
Sommarens favoritkafé
Stamgäster, ja, kanske det? På Karin & Katinkas sommarkafé, centralt i kyrkbyn, i Dala-Floda har vi fikat mer än en gång i sommar. Men så serveras också gott kaffe och hembakt. Allt ifrån lagom sega kolakakor till välfyllda kanelbullar och polkamarränger. Kladdkakor och äppelkakor och tårtor gör de också. Jättebra initiativ! Kaféet tillhör verkligen sommarens stämningshöjare i byn!
Första, andra, tredje...
Loppis i all ära! Men vem drömmer inte om att få vara med om en äkta gårdsauktion med varm korv, kaffe i plastmuggar och möjlighet att ropa in saker?
Sagt och gjort, vi lämnade Dala-Floda och for några mil vidare västerut till Dala-Järna för att se om vi skulle få vara med om allt det där. Och det fick vi. Till vår stora förtjusning.
Auktionisten Roland Pettersson sålde allt från trasmattor för ett par tior till allmogebord och stolar för några hundralappar. Men de turkosfärgade trädgårdsstolarna utan ryggstöd, mer shabby än chic, gick för nästan två tusen kronor styck! De var populära, liksom trästegarna, som jag gärna hade burit med mig hem.
Men visst gick det att fynda! Jag ropade in en stor låda med gamla gardiner, hela spetsar bland annat, OCH ett åklä, dvs ett vävt överkast, i vackra dalamönster och färger – allt för 40 kronor...
Den här fina krukan från England fick jag tillsammans med en Uppsala-Ekebykanna och ett ugnsfat från Gustafsberg för en tjuga. Krukan har fått flytta in i växthuset där jag samlar på vackra saker mellan pelargoner och dahlior.
Kofestloppis
Äntligen har jag lite nätkontakt här ute på fäboden och kan publicera lite bilder från vår loppis som vi hade på Kofestmarknaden i Dala-Floda för några dagar sen. Solen gick tidigt upp över kyrkbyn på kofestlördagen och stannade kvar hela dagen, trots regntunga skyar kvällen innan.
Vi var tidigt på plats och satte upp tält och plockade upp alla fina loppisfynd som vi samlat på oss under våren för just det här tillfället när Drängpers loppis skulle öppna för en dag.
Vi dukade upp med rosenmönstrade kaffekoppar och gamla glas på nysilverbrickor. Och dagen till ära tog vi även på oss våra flodadräkter, som vi tycker passar perfekt på kofesten.
Spelmän hör ju också till på kofesten och några av dem stannade till och underhöll i vårt hörn.
Tjugo koppar Arabia från Ekerö gick åt som smör i solsken.
De blommiga kopparna var populära och som tur var hade vi några olika på lager. Men det var bara de här, som Inger fyndade, som hade egna ansietter.
Grönt glas i alla former var det också stor efterfrågan på.
Nya loppisskylten lockade och vår loppis var välbesökt och det är vi jätteglada för!
Blommor i gräddsnipor och glas gav loppisen en särskild färgklick.
Att duka upp till kalas med alltifrån vita dukar, likörglas på nysilverbrickor och kaffeserviser var uppskattat av våra loppiskunder.
Smycken i en gammal trälåda gjorde succé!
Hade inte riktigt förväntat mig att mina gamla halsband skulle gå SÅ bra...
Kuddar och träskor hade jag satt upp mest som blickfång, men de gick också åt.
Norska spelmän drar en gammal polska ihop med delar av Floda spelmanslag.
Några snapsglas i en liten trädlåda tillsammans med en bok om snapsar sålde vi som ett färdigt presentkit.
En äkta flokulla med kråka och allt.
Hemslöjdsdockorna prissattes så högt att de fick följa med hem igen. Precis som vi ville.
Jättekul att så många kom och fyndade!
Tjejernas leksaker fick nya små ägare.
Deras bord var omringat av småttingar.
Vår sandvikagranne kom med glada tillrop och fyndade på köpet. Och det var i stort en riktigt rolig dag som gav mersmak!
Blommor som aldrig vissnar
Måla blommor med nål och tråd är en utmaning. Jag vet. När min mormor, Drängpers Linnéa, försökte visa mig påsömstekniken, för si så där 35 år sen, så var jag inte riktigt redo.
I dag när Hemslöjden i Dala-Floda ordnade kurs var tjejerna och jag på plats för att få en inblick i denna fantastiska broderikunskap.
Päsömsarbetet kräver full koncentration.
Vår lärare, Anna-Karin Westblad, gick runt och stöttade oss i vårt arbete.
Ett speciellt ullgarn används till påsöm.
För Emilia gick det som en dans. Själv repade jag upp hela tiden. Men, vad kul det var! Och rogivande.
Några pioner, utslagna rosor eller violer blev det inte den här gången. Men väl varsin liten rosenknopp, som vi stolta fick ta med oss hem. Och det finns risk att det blir fler kurser i påsöm. Om inte annat nästa år under kofestvicku om Hemslöjden bjuder in oss till ett nytt försök. Då kanske vi dessutom får träffa alla andra trevliga påsömmerskor.
Eget varumärke
Egen loppisskylt måste man ha. Och efter lite knåp och knep så blev den klar. Jag är själv riktigt nöjd! Nu är det bara tre dagar kvar till Kofestmarknaden där vi har ett eget litet loppishörn med fina rosenkoppar, grönt glas och nysilverbrickor. Så kom och fynda!
Midsommar på fäboden
Fira midsommar i Sandvika är magiskt. Trots att vi gör det varje år. Det börjar med en åktur till Leksand för att köpa Siljans ugnsmarinerade lax och rosa bubbel. Och sen en kaffe med gräddwienerbröd på Siljans konditori.
På själva midsommaraftonen är det bråttom värre. Då ska det pyntas med blommor och all mat dukas fram. I år hann vi med att göra kransar till majstången nere på stranden...
...och ändå få ihop en jordgubbstårta till fikat.
Spelmän från bygden bjuder på välkända låtar ...
... och ser till att leken runt majstången tar fart.
Gånglåtar och polskor hörs sen från andra sidan häcken natten lång.
Femkamp på Drängpersgården har blivit en midsommartradition.
Cecilia tar utmaningen på allvar...
...medan andra hejar på.
En flodatomat
En alldeles äkta Wålstedts-tomat har flyttat in i vårt växthus! Jättekul! Få se bara om vi lyckas få samma goda smak på de här tomaterna som de får. Det handlar säkert om så mycket mer än bara en planta; om värme, gödsling och vattning. Och en massa kunskap. Men jag ska göra så gott jag kan för att vi ska få skörda flodatomater så småningom.
Fina fynd i Västerdalarna
Här är några av fynden från vår roliga och spontana shoppingrunda i Floda, Björbo och Nås i helgen. Gudomligt goda tomater och vedugnsbakat bröd köpte vi hos Wålstedts på Näbbäcksholens Gård och avnjöt till kvällens laxsallad. Till nås for vi för att fika på Annas kafé och hade sån tur att vi snubblade över inte mindre än TRE loppisar på hemvägen! En bricka i nysilver, ett halvt dussin kaffekoppar med rosor på, såna som mormor hade, och ett par riktigt fina dukar fick nya ägare.
I Björbo fyndade vi bland annat ett rostigt bord, en trådkorg (s k luffarslöjd) och en söt fågelholk i den fina inredningsaffären Nymodigt, som nu tyvärr slår igen, då den inte är lönsam nog att driva. Det saknas ett kundunderlag och det hjälper ju inte hur mycket vi än handlar, då vi bara är här en gång per sommar. Men sorgligt känns det. När människor har viljan och idéerna, och gör det så bra, men det ändå inte går...
Ljuv musik i kyrkan
Fiolspel när det är som bäst är förstås på hemmaplan i Dala-Floda.
Vi hade turen att hamna på en sommarkonsert med Floda Spelmanslag, Mosselbuorkestern och en rad duktiga fiolspelmän
under ledning av Anna-Karin och Mats Arnberg. Ett digert program för att hälsa sommaren välkommen och hylla Anna-Karin, som fyllde jämnt. Och vi i publiken njöt i fulla drag!
Lill Kari, som är kulturnämndens ordförande, läste dikter av Anna-Britta Nordén på flomål. Och ingen kunde ha gjort det bättre.
Lila blomsterfång
Ulriksdals trädgård är ett fantastiskt ställe att fira Mors dag på! Åtminstone om man som jag gillar blommor och tycker om att fika gott. Det är ungefär som att vara i en enastående slottspark och samtidigt vara hemma hos en kär vän. Man trivs helt enkelt. Och man blir inspirerad. Rejält. I dag fick jag med mig en sådan där jätteverbena med mig hem – i morsdagspresent. Hoppas att den ska växa och fröa av sig så att hela trädgården blir full av dessa blåvioletta, meterhöga blommor.
Loppisfynd med stil
Att leta roliga loppisfynd med vintagelook har blivit vår nya hobby! I dag hittade vi till exempel söta kaffekoppar med rostryck och guldkant för ingen peng alls på ett spännande loppisställe i Västerort.
Sockerskålen i pressat glas på fot och vasen med syren i hade lika gärna kunnat komma från en finare antikaffär, men går alltså fortfarande att hitta på andra lite billigare ställen. Men som sagt, man måste kika lite extra på varje hylla, lyfta på tallrikarna och syna dem en och en, annars finns det risk att man missar guldkornen.
Roliga drinkglas på nysilverbricka och söta små kryddburkar kommer att göra sig sig bra på vår egen loppis på Kofesten i Dala-Floda lördagen den 9 juli.
Grönt glas verkar vara lite inne just nu och serveras det på en silverbricka går det ju bara inte att motstå.
Bakluckeloppis i solskenet
Sommarens första loppis blev en bakluckeloppis i Bromsten! Vi fyllde bilen med en massa kläder som vi rensat ur garderoberna och trots det vackra vädret, eller kanske just därför, var det många som hängde på låset för att fynda ett och annat.
Det är svårt att säga vad som är roligast, att bli av med sina gamla favoriter? Eller gå runt bland borden och försöka pruta till sig nya...
Hemskt kul var i allafall att ha halva släkten på plats, till och med mamma Karin var där.
Sivonne kollar in spikkuddarna, som vi sen sålde till några unga damer, som i sin tur skulle ge bort dem till sina mammor i Morsdags-present! Bra gjort av dem, tyckte jag, sänkte priset och gav dem varsin annan present på köpet.
Elvakaffe med fint besök
Amanda och jag var tidigt uppe i dag för att hinna cykla till Spånga konditori och köpa chokladwienerbröd till elvakaffet med mamma Karin och Drängpers Ingegerd.
Men det var det värt. Vi hade en en härlig dag i trädgården och hann planera för både loppis, Kofest och 75-årskalas.
Och tiden går fort när man har roligt. Vi bläddrade i den nyutkomna boken "Scandinavian Folklore" och pratade flodabroderier och försökte förgäves komma fram till varför just flodadräkten har så mycket broderade och färgglada blommor.
Och vi undrade förstås varför ingen av oss tre hade varit klok nog att lära oss påsöm. Både mormor, Drängpers Linnéa, moster Anna och Ingegerds mamma, Margit, var alla duktiga påsömmerskor.
En riktig flodabroderientusiast är annars min vän Johanne, som just varit på stickkurs i Dala-Floda. Hon har några riktigt fina påsömbilder på sin blogg som kan vara värt en titt.
Ny blomsterhörna
Det blomstrar i nya pionlandet som vi grävde upp och satte förra sommaren. Pionerna är på gång, liksom lavendeln och irisen.
För att inte tala om tulpanerna... och snart kommer även alliumbollarna! Tänk hur man med lite lökar och plantor, och givetvis stenar, kan förvandla ett stycke intetsägande gräsmatta till ett blomstrande hörn, som livar upp hela utemiljön. På så kort tid. Och med så lite arbetsinsats. Amazing!
Turkosgröna rutor
Jag har länge drömt om ett mosaikbord, och nu äntligen står det ett, i en härlig turkos och Medelhavsgrön färg, på plats i växthuset. Det är handgjort och kommer från Marocko, men inhandlat på Spiti. Underredet är handsmitt i järn och tungt som bly. Ska bli kul att fika eller äta middag här ute i helgen!
