Fika i Forssa
Fikabesök hos faster Aina i Borlänge. Äntligen! Tänk att det ska till en hörapparat för att det här skulle bli av. När det är så mysigt när man väl är här. Och det vet vi ju, och ändå är det svårt att få till de här magiska ögonblicken, som ju egentligen borde tillhöra vardagen.
Kaffebordet är dukat i trädgården. Och vi njuter i fulla drag av sällskapet och värmen från solstrålarna. En riktig bonus att kusin Maria och Peter också råkar vara hemma på besök just i dag.
Efter kaffet får jag en runda med Aina i trädgården. Här tillbringar faster mycket tid. Och det syns. Överallt färggranna perenner och fina blad. Några plantor från den gyllengula rudbeckian och den pastellrosa höstanemonen får följa med hem. Det tackar jag för.
Karinkaffe i Sandvika
I dag bjuder vi in till Karinkaffe på Drängpersgården i Sandvika. För andra året i rad. Det är en egentligen en gammal tradition som vi tagit upp igen. För när jag var liten så firades "fruntimmersveckan" och Karindagen med massor av kaffekalas runt om på fäboden.
Redan vid 06-tiden på morgonen ringer väckarklockan och sen är det bara att sätta igång och baka.
Bullarna fylls med nystött kardemmumma, mandelmassa och smör. Och det doftar härligt när de gräddas.
Och så äntligen börjar gästerna droppa in. Faster Aina har med sig en bukett med lysande sommarblommor från sin trädgård som mamma Karin får. Pappa David är sedan länge på plats.
Amanda serverar muffins som hon själv fixat frostingen på. De fina flaggorna har hon och Emilia gjort av färgglad Pandurotejp och tandpetare. Farmor Majvor är här i år också. Hon har åkt hela vägen från Katrineholm. Precis som förra året. Inger i rosa, fick ledigt från Ica i år med. Och Malin kom tillsammans med Marit och Mats med nyfödda Benjamin, bara några veckor gammal. Jättekul!
Kusin Maria råkade vara i Dalarna på väg till Dalhalla och mellanlandade här på fäboden. Det är vi glada för.
Min bloggande svägerska AnnaHelena ser till att ta bilder på blåbärskakorna ur alla möjliga vinklar, trots att hon själv just nu hoppar runt på kryckor. Kolla gärna in på hennes blogg Var dag i mitt liv, som är länkat till hennes namn här.
Två långväga gäster, Majvor från Katrineholm, och Michael, som åkt motorcykel hit i dag från Värmland.
Och så delar av Forssjöfamiljen Lind-Åström som premiärsov i Friggeboden i natt. Jätteroligt att ni kom allihopa och fira Karin med oss:)
Kofest i Dala-Floda
Andra helgen i juli är det Komidsommarfest i Dala-Floda. En tradition som fäbodkullorna startade då de kom hem till byn igen, efter att ha varit på fäboden med korna på bete i flera veckor under sommaren. Min mormor, Drängpers Linnéa, var en av de sista fäbodkullorna i Sandvikens fäbodar. Nu finns inte så många kor i bygden längre, men alltjämnt firas kofesten. Med bland annat en rad fantastiska konserter av olika slag.
I Floda kyrka fick vi lyssna till den genuint fina klangen från Floda spelmanslag och en rad bekanta musiker från Stockholms Kungliga Filharmoniker och Kungliga Hovkapellet.
I år toppades lördagskvällen med att Mando Diao spelade flera av låtarna på sin succéskiva, Infruset. Och det gjorde de med sådan känsla att vi alla var beredda att hoppa jämfota och skrika högt av glädje över att få vara med om denna magiska spelning på hemmaplan.
På Gammelgården var det flokullor och masar på catwalken iklädda flodadräktens olika kjolar, tröjor och kragar för olika tillfällen. Och så den speciella konfirmationsdräkten.
Även i kyrkan lyftes flodadräkten fram i samband med fredagskvällens konsert. Här syns den blomsterprydda flodabruden och hennes brudtärnor.
På marknadsgatan som går genom hela Kyrkbyn vimlar det av människor på självaste kofestlördagen. Och här finns massor av hantverk att välja bland.
Lillkari, som annars gärna guidar dig till gamla fäbodar i flodatrakten, sålde egentillverkade vackra armband av vävda band. Och av Anna-Karin Jobs Arnberg köpte jag ett flodabroderat iphoneskal. Här fanns även Wålstedts garn, stickade vantar, hembakt bröd, dalahästar i nya skepnader och mycket mycket mer att ta del.
I år hade vi ingen egen loppis, så vi passade på att njuta av kofesten så mycket vi bara hann och tog bilder och filmade för att även du som inte var där ska få en glimt av denna hundraåriga tradition. Tack till Emilia som klippte och redigerade.
