Blomstrande flodabroderier
I helgen har jag ägnat mig åt plattstygn, stjälkstygn och schattersöm på Värdshuset i Dala-Floda. Och vi har lärt oss sy både rosenknoppar, utslagna rosor, penséer och liljekonvaljer. Viktiga inslag i det fina flodabroderiet. Påsömsproffset Anna-Karin Jobs Arnberg har tålmodigt visat oss var vi ska sticka nålen och åt vilket håll sefirgarnet ska ligga.
Anna-Lena fattade snabbt vad det handlade om och hur nålen ska dras för att blommorna och bladslingorna ska hamna rätt.
Brodera färggranna blommor på svart kläde har kvinnorna gjort sen 1800-talets mitt i Dala-Floda. Framförallt sydde man på detaljer till folkdräkten - kjolsäckar, kjolbårdar, hängslen, hättor och påsömtröjor. Men det blev också leveranser av andra textilier – kjolar, västar och mössor med broderade blomkanter till bland annat NK och andra uppköpare. Och det var gott om påsömmerskor i byarna. Minst en på varje gård drog in lite extra pengar tack vare broderiet. Även om det inte var så många kronor de fick för sitt tidskrävande påsömsarbete.
Drängpers Ingegerd, längst upp till vänster, har också påsömsgener. Hennes mamma, Margit, var en duktig påsömmerska. Men precis som jag, var Ingegerd inte mottaglig för den typen av kunskap när hon växte upp. Min mormor, Drängpers Linnéa, ville också dela med sig av sina kunskaper – både vad gällde påsöm, knyppling och vävning – men inte heller jag fattade i tid eller tog vara på den fantastiska kunskapskälla jag hade att ösa ur. Det är därför vi är här nu, på påsömskursen som Hemslöjden i Dala-Floda arrangerar, för att prova på det vi missat under alla år.
Lena, längst upp till vänster, syr ivrigt på, samtidigt som hon berättar för oss om all aktivitet som äger rum nu för tiden i Syrholn, en av byarna i Floda. Flo-isvicku på Flosjön till exempel lockade närmare 1 000 personer. Lisa, närmast ner till höger, verkar vara som klippt och skuren för påsömbroderi. Hon syr snabbt och snyggt!
Lunchen serveras av Evalotta, som driver Värdshuset. Hon bjuder på läcker fisksoppa. Det blir ett välkommet avbrott i det intensiva, men fantastiskt roliga, påsömarbetet.
Jag passar på att se mig om i det vackra Värdshuset, med hundra år på nacken som pensionat, och fascineras av de vackra interiörerna – vävda band och tyger, träbbord, ljuskronor och Leksandsstolar.
Maria, från Leksand, flokullan Ingegerd, från Ekerö, och jag tar en fikapaus i det stämningsfulla matrummet. Och vi njuter av miljön och det spännande broderiprojekt vi håller på med. Och sällskapet. En härlig dag.
Kommentarer
Trackback
