.

 

   

 

Hösten kom snabbare än vanligt i år. Åtminstone känns det så. Kanske för att sommaren aldrig riktigt nådde ända fram. Här i Sandvika faller löven från den över 200 år gamla lönnen och vi försöker kratta i kapp. Det är en bedårande fin dag. Solen värmer fortfarande. Vi brygger kaffe och tar en paus i arbetet med att stänga för vintern. Vattnet ska stängas av. Kyl och frys tömmas. Och de höga riddarsporrarna i mormor Linnéas land klippas ner. Sen får Sandvika vila. Ända till nästa säsong. Jag längtar redan.