Cupcake med röda hjärtan
I dag när jag kom hem från jobbet bjöd Amanda på läckra cupcake med cream cheese som hon bakat. Inspirerad av Valentines day, som firas i dag, har hon dekorerat muffinsen med röda hjärtan och små söta flaggor.
Amanda har blivit något av familjens muffinsbagare. Men så har hon också laddat med formar och dekorationer av olika slag.
Pelargonerna plockas fram
Snön och kylan där ute säger att det fortfarande är vinter. Men i februari börjar frökatalogerna komma och de påminner om att det är hög tid att planera för sommarens trädgårdsland. Och ute i garaget står fjolårets pelargoner som det nu är dags att plocka in.
Så här såg rospelaronerna ut när de blommade som värst i växthuset i somras.
Förhoppningsvis kommer de att bli lika fina i år. Som tur är har jag fått nya sticklingar av Birgitta, min kollega, ifall jag skulle misslyckas med att väcka de gamla till liv.
Julkaffe
Julkaffe på juldagen med bland annat norgebesök kräver en och annan förberedelse.
Cupcakes är ett säkert kort i fikasammanhang. Lätta att sno ihop med stora möjligheter att improvisera och ändå vara säker på att det i slutändan blir bra.
Smeten bygger oftast på samma grundstenar (125 gram smör, 2 ägg, 2 dl socker, 4 dl vetemjöl, 1 dl mjölk, 2 tsk vaniljsocker och 2 tsk bakpulver) sen är det själva smaksättningen (choklad, vanilj, saffran, kardeumma, kanel...) som varierar och eventuellt fyllningen (äpple, banan, hallon, nötter, ananas, mandelmassa, blåbär... ) Garnityren är förstås pricken över i:et. Och oftast det som är roligast att göra. Blanda Philadelfiaost med florsocker och smör och citronskal så får du en syrligt fräsch blandning att spritsa på dina muffins!
Sonja, David och Thomas verkar rätt nöjda med resultatet.
Saffranskransarna är bakade i förväg, frysta och upptinade långsamt, absolut inte i mikron.
Kläppstigeborna med förstärkning från Västervik.
Marias blomsterarrangemang är alltid en fröjd att ta del av, så även denna hyacintuppsättning. Sonja och Franz hade med sig en burk fylld med fantastikt goda småkakor som vi sen njutit av hela julen. Tusen tack! Vilket kaffebesök!
Julen är här
Hyacintdoft, kardemummakaffe med apelsinsmak och tända ljus som fladdrar. Det är julaftonsmorgon och vi samlas allihopa framför braskaminen där julstrumporna står uppradade, fyllda till brädden med små, väl inslagna, paket och massor av chokladtomtar och annat godis. Det här är den bästa stunden på hela dan, det är vi alla överens om!
Nu får vi smaka på lussebullarna och den hembakta saffranskransen med chokladbitar i, som legat i frysen och väntat. Utomhus är det precis så vintervackert, med all den gnistrande snö, som vi vill att det ska vara på just julafton.
Någon krans att hänga på dörren har jag ännu inte hunnit göra, så jag tog den här bilden på Östermalmstorg, på väg hem från jobbet en dag. Lite inspiration skadar inte. Jag ska göra en själv, om det så blir efter jul...
Amaryllisarna har slagit ut. Otroligt hur nåt så ståtligt kan resa sig ur de små, rätt så oansenliga blomlökarna. Och vilken färgprakt!
Mysfaktorn är hög här hemma nu, med många levande ljus och fina blickfång med lucior blandat med dalahästar, madonnor och andra juldekorationer. Det är tur att vi har några dagar ledigt så att vi kan njuta av allt det här på hemmaplan. Tillsammans.
Under granen ligger fint inslagna paket i rött och vitt. Och luften är full av förväntningar. Blir morfar glad över den stickade tröjan? Vad kommer Amanda att säga om en rosa glassmaskin? Och kan Thomas ha nytta av löparbroddarna? Återstår att se. Först ska vi avnjuta Janssons frestelse, skinka och hembjorda köttbullar. Och Ris à la Malta. GOD JUL!
Amandas julshow
Juletider är fyllda av glittriga shower och konserter. Inför Kulturamas julshow på Annexet har elever och lärare tränat i veckor för att leverera dans, sång och musik i en enda fantastisk story. En riktig höjdarupplevelse med många stolta föräldrar och släktingar i publiken!
Farmor Majvor, Emilia, Thomas och jag köar vid Globen för att kolla in lillasyster Amanda som snart ska dansa och sjunga på scenen tillsammans med sina skolkompisar.
Amanda och några av tjejerna i klassen som monster i en av danserna. Kulturama grundskola finns både i Sundbyberg och i Hammarby Sjöstad. Här går en massa unga människor som gillar att dansa, sjunga, spela instrument och träna teater på lektionstid. Självklart läser de också matte, biologi, svenska och engelska och alla andra traditionella skolämnen. Förhoppningsvis har de roligt, lär sig leva sina drömmar och får ett och annat matnyttigt med sig på vägen!
På sparktur i Floda
Att åka spark genom ett vinterklätt Dala-Floda, när föret är som bäst, och solen dessutom tittar fram genom snödiset, får mig att känna mig levande – på ett alldeles speciellt vis. Kanske för att kylan tränger sig på, trots att jag laddat med lager på lager under vinterjackan. Eller så beror det på att det är så vidunderligt vackert här – i all sin enkelhet.
Eller så hör jag helt enkelt hemma här. Bland snödrivor och rödmålade härbren. Ja, tänk om man fick flytta in i det här huset och tända ljus i alla fönster. Inreda Westins affär och öppna Drängpers kafé och knölar med antikstuk. Och leva drömmen. På riktigt.
Jag sparkar vidare ner mot Sjögårdarna. Båthusen nere här vid Flosjön är täckta med snö. Här är otroligt fridfullt.
Postlådorna hänger på rad. Och jag kan inte låta bli att undra om alla används.
I Kyrkbyn ligger gårdarna tätt, men just nu är det rätt så folktomt här ute.
I natt gick termometern ner mot – 30 grader kallt. Och mamma har fullt upp med att mata fåglarna så att de inte ska frysa ihjäl.
Bättre ställe än Dala- Floda hade Mando Diao knappast kunnat välja för att spela in nya skivan, Infruset, där de tonsatt en rad av Gustaf Frödings dikter på ett sätt som berört oss alla djupt. Strövtåg i Hembygd, som är en av låtarna, är som hämtad ur naturen, kulturen och människorna uti byarna här runt omkring.
1:a advent
Det är första advent och äntligen får första ljuset tändas!
Adventsstakarna och stjärnan sätts upp i fönstret. Och rummet fylls av hyacinter. Och levande ljus. På bordet råder kaos, för vi har satt i gång med årets julkortsprojekt.
Emilia tar några bilder från vår londonresa och förvandlar oss i photoshop till tomtenissar med röda tomteluvor och gröna granar. Sen är det bara att klistra dit lite guldstjärnor och skriva en hälsning för hand! Svårast är USA-breven som också ska författas och stylas i all hast.
Det är det här julstöket och pysslet inför jul som gör den här tiden så speciell. Vi tar tid för att göra saker tillsammans som vi annars oftast lätt prioriterar bort.
Julpyssel
Äntligen är det dags för lite julpyssel hemma hos Maria, en av mina svägerskor. Med hjälp av fint mönstrade papper från Paduro och glitterstjärnor pyntar vi tändsticksaskar och presentpåsar.
Det är fritt skapande som gäller och det är väl därför det är så roligt att pyssla på det här viset. Alla kommer i gång och jobbar koncentrerat med sin grej. Samtidigt som vi dricker glögg, äter pepparkakor och småpratar.
Maria klär om gamla teburkar så de blir som helt nya! Och Amanda målar sina naglar i julens färger. Hemgjorda klappar och julstämning på hög nivå. Bättre kan det knappast bli.
Blomstrande blickfång
Hyacintlökar är OTROLIGT läckra! Så jag passar på nu när det är högsäsong och fyller hela huset med dem. Bäst tycker jag om de blåvioletta, men vita är också fina. Bäddar in dem i lite grönmossa på de fina loppisfaten i nysilver och drar ett spetsband runt om. Och så lite spansk mossa som pricken över i:et.
Taklök har blivit ett allt vanligare inslag i våra rabatter och krukor. De fyller visst ut en kruka på egen hand, men är också perfekta att samplantera med andra växter.
Födesedagskalas i det gröna
Jag vet inte om det har med växthuseffekten att göra, men trots att vi passerat mitten av november, är det så milt ute att vi bestämde oss för att öppna upp växthuset och inleda dagens festligheter där ute bland granris, ljung och hyacinter.
Våra skorpioner – Thomas och Emilia – fyller år och tog alltså, för ovanlighetens skull så här års, emot släkten utomhus.
Mina svägerskor, M och A-H, var inte svårövertalade till att slå sig ner i växthuset för att dricka glögg.
Vilken tur att jag julstädade här ute förra helgen!
Yngsta dottern A passade på att ta massor med bilder, vi får väl se – kanske hamnar de på hennes blogg.
Det är något speciellt med en levande eld som sprakar i trädgården. Thomas lillebror, H, och barnen kom för att gratulera. De har inte så långt att gå då de bor nästan nästgårds.
Mamma M kom hela vägen från Katrineholm för att fira äldsta sonen och barnbarnet.
17-åringen uppvaktas med blommor av faster A-H.
Morfar D tillbringade hela helgen i Bromma. Det är inte så ofta, men desto roligare när han dyker upp.
I år blir det julmys i växthuset
I helgen har jag återtagit växthuset. Jag har sopat golvet och lagt på granris från Flodaskogarna och det luktar fantastiskt! Och jag har pyntat med amaryllisar och lyktor.
Små hyacinter har fått flytta in, nerbäddade i grönmossa. Och en liten gran står nu på plats.
Thomas hjälpte mig att sätta upp en ljusslinga med snöflingor från Ikea. Och sen var det dags att ropa på hela familjen och mysa med lite glögg i termos. Det gäller att vara ute i tid och njuta av förvandlingen inför jul.
Ljusprydda viloplatser
Den här Allhelgonahelgen har vi tänt ljus och satt blommor på våra släktingars gravar i Dalarna.
Först följde vi med pappa David till farmor och farfars grav vid Stora Tuna kyrka i Borlänge. Det är en släktgrav och här vilar även pappas farmor och farfar, Anna-Stina och Anders från Danielsgården i Borlänge by. Fyra av deras barn – Simon, Emil, Elsa och Hanna – emigrerade till USA, och det är tack vare dem som vi har en massa trevliga släktingar over there i Chicago.
Vi gick även in i kyrkan, där jag själv är konfirmerad, och tände ljus. Och så letade vi reda på min kusin Thomas grav och lade blommor även där.
På kyrkogården i Dala-Floda brann massor av ljus i helgen och det var fôlkut i gångarna.
Min Mormors, Drängpers Linnéas, grav, sätter jag gärna blommor på så fort vi är hemma. Likaså på moster och Oskars, Ingers och Drängpers Karin och Jöns grav. Sommartid blir det förstås midsommarblomster, pioner och blåklockor plockade i Sandvika. Nu blev det rosalila ljung och prydnadskål.
Dahlia darlings
Fyrverkeriet i trädgården har börjat falna för länge sen. De färgsprakande primadonnorna ger upp en efter en. Men det finns fortfarande en och annan dahlia som står givakt in i det sista och förgyller rabatterna med sina sagolika färger och former.
Att dahlian härstammar från aztekerna i Mexico gör den inte mindre exotisk precis.
En mer lättodlad blomma får man leta efter. Jag sätter ner knölen i jord tidigt på våren och sen sköter den sig själv. I princip. Lite vatten och näring är allt som behövs och du blir mångfalt belönad med nya grenar och skott fulla med knoppar som blommar konstant tills frosten kommer.
Men nu i oktober är det alltså hög tid att klippa av blommorna och ta in dem och göra fina buketter av dem. Knölarna ska nämligen tas upp ur jorden INNAN FROSTEN KOMMER, läggas på tork och tas in för vinterförvaring. Klarar den kylan så har jag garanterat en ny blomsterprakt att se fram emot nästa sommar.
Löven faller sakta
Hösten kom snabbare än vanligt i år. Åtminstone känns det så. Kanske för att sommaren aldrig riktigt nådde ända fram. Här i Sandvika faller löven från den över 200 år gamla lönnen och vi försöker kratta i kapp. Det är en bedårande fin dag. Solen värmer fortfarande. Vi brygger kaffe och tar en paus i arbetet med att stänga för vintern. Vattnet ska stängas av. Kyl och frys tömmas. Och de höga riddarsporrarna i mormor Linnéas land klippas ner. Sen får Sandvika vila. Ända till nästa säsong. Jag längtar redan.
Skördetider
Inte visste jag att det var så roligt att koka eget äppelmos. Eller att göra plommonmarmelad. Men nu har jag trillat dit ordentligt! Askorbinsyra, natriumbensoat, hushållsvåg och äppelvagga är alla nya begrepp att reda ut. Vilken tur att jag har en erfaren svägerska i närheten som jag kan rådfråga om
det kör ihop sig.
det kör ihop sig.
Här är receptet på min plommonmarmelad:
500 gram plommon
250 gram syltsocker
1 vaniljstång
lite flagad mandel
saft av en 1/2 citron
Skålla, skala och kärna ur plommonen. Dela vaniljstången och skrapa ur fröna. Blanda allt i en kastrull och koka under omrörning ca 3-5 minuter. Häll upp på varma, rengjorda burkar. Förslut och förvara svalt.
Lätt som en plätt! Egentligen. Det är bara att pröva sig fram. Man kan inte annat än göra fel. Och göra om. Och göra rätt.
Muffinsmingel
I dag på fredagsfikat kom Chictjejerna och fikade med oss på Året Runt-redaktionen. Det var riktigt trevligt, men samtidigt väldigt sorgligt. Så sent som i onsdags fick de veta att Chic, deras tidning, läggs ner. Ja, det är inte mycket vi kan göra åt det beslutet. Men vi kunde i allafall visa att vi bryr oss, att vi tycker att de gör ett kanonjobb och att vi önskar att det kommer att lösa sig för dem allihopa med nya utmaningar och nya tidningar att arbeta med.
Amanda och jag bakade små stylade muffins i går kväll som vi bjöd på. De hjärtbeströdda till vänster hade smak av kardemumma, hallon och mandelmassa och en snövit glasyr av philadelphiaost, citron och florsocker. Chokladmuffinsen, fyllda med banan och chokladbitar, garnerade vi med chokladsmet och toppade med marshmallows och karamellströssel.
Ett riktigt äppelrike
Lördagar är härliga dagar, speciellt när de är obokade, som i dag. Det betyder att man kan äta frukost och läsa alla möjliga sorters tidningar – dagstidningar, veckotidningar och magasin – hur länge som helst. Och sen får man plocka med lite av varje. Kanske köra en tvätt? Ta en runda i trädgården. Eller åka på utflykt! Som i dag, när vi åkte till Äppelfabriken ute på Ekerö för att fika.
Kaféet var en riktig överraskning! Utsökta smörgåsar, kakor och bullar.
Och små pajer fyllda med äpplen och plommon.
En höna sprang lös bland de många "fikarummen" och tiggde mat till de små fikagästernas förtjusning. Och i gårdsbutiken fick man köpa Äppelfabrikens egen äppelmust och marmelad. Många hade med sig egna äpplen som de fick göra must av i musteriet.
Jag är glad att vi fick uppleva Äppelfabriken, inte minst en härlig brittsommardag som denna. Jag hade ingen aning om att att det fanns ett sånt inspirerande ställe utefter dessa kringelikrogvägar på Ekerö. Undrar om Ingegerd varit här?
På slottsturné
I dag for vi på slingrande vägar genom Sörmlands ljusa skogar och öppna landskap till Öster Malma Slott för att äta lunch tillsammans med min svärmor Majvor och Thomas syskon med familjer.
Det här är andra gången på kort tid som vi träffas på ett av Sörmlands många slott för att äta en god middag ihop. Förra gången var det Majvor som bjöd oss till Stjärnholms slott på sin 70-årsdag och nu var det vår tur att bjuda igen.
Det är ju hur trevligt som helst att få titta in i de här, ofta väldigt gamla, byggnaderna och inspireras av såväl inredning som mat och dukning. För att inte tala om de vackra omgivningarna. Är det nåt vi kommer att minnas från Östra Malma, förutom viltbuffén och det fantastiskt goda fröknäckebrödet, så är det solrosorna som bildar en allé längs slottsägorna.
Trevlig middagsbjudning
Semifreddo, italiensk glassdessert, i udda gamla porslinskoppar, som Cecilia fyndat på olika loppisar. Kan det bli en bättre avslutning på en utsökt middag i goda vänners lag? Knappast. Det är en fröjd för ögat OCH för smaklökarna!
Cecilia förlänger sommaren genom att bjuda på rosévin före maten.
Fiskgrytan som Mardin tilllagat har en fantastisk kryddblandning som får hela huset att dofta gott.
Även riset som Mardin serverar är speciellt.
Riset är tillagat i en riskokare med potatis i botten och får en läcker färg, form och konsistens. Men det är inte bara vackert, det smakar betydligt mer än ris som kokat i vanlig kastrull.
Meloner är definitivt en av Mardins specialiteter och vi fullständigt frossar i olika sorter från världens alla hörn. Samtidigt som vi delar med oss av varandras semesterminnen och annat viktigt som hänt sen sist.
Och vem kan motstå en söt liten baklava? Inte jag i alla fall. Det är dessutom inget man slänger ihop själv hur som helst, så det är bäst att passa på. Som om inte det vore nog, när det är dags för hemgång (vi bor ju så nära varandra att vi kan promenera hem...), får vi en massa baklava och meloner i en "doggybag" med oss hem. TUSEN TACK för en härlig middagskväll!
Eget fröknäcke i ett nafs
Har länge tänkt att jag skulle försöka BAKA EGET FRÖKNÄCKE och har därför samlat på mig en del recept. Det här receptet har jag fått av min Året Runt-kollega Sofia, som i sin tur har fått det av sin moster. Brödet på bilden gick väldigt snabbt att göra, då degen inte ska jäsa. Har man bråttom, så är ju det perfekt! Brödet blir till råga på allt krispigt och smakar riktigt gott till getost och andra goda ostar. Det är bara att röra ihop alla ingredienser och sen platta ut blandningen tunt på en plåt med bakplåtspapper. (Använd gärna plastpåse på händerna när du plattar ut den kladdiga degen, så går det lättare) Strö på flingsalt och sätt in i ugnen, 150 grader. Grädda minst 45 minuter, gärna lite längre, brödet ska få en fin ljusbrun färg, som på bilden.
De här ingredienserna behövs:
2 dl majsmjöl
1/2 dl var av solrosfrön, sesamfrön, pumpafrön och linfrön
1/2 tsk salt
1/2 dl rapsolja
2 dl kokande vatten
