.

 

2000 slöjdade löv bildar en fantastisk Hemslöjdsskog på Liljevalchs i Stockholm! Jag och min kollega, Johanne, var där och kollade i dag efter jobbet och det ångrar jag inte.

 

   

Jag kan bara säga – passa på att gå dit, men ni måste skynda er, utställningen pågår bara i några dagar till!

 

 

Johanne tittar fram mellan löven. Totalt är det 2000 frivilliga slöjdare runt om i landet som bidragit med var sitt löv utformat på olika vis vad gäller färg, form, material och teknik.

 

 

 

Vad säg om ett löv prytt med blommor gjorda av små bakformar?

 

 

Själv föll jag för det här lövet dekorerat med knypplade spetsar, men tyvärr var katalogerna slut, så jag vet inte vem som har gjort det.

 

  
 

På utställningen fann jag också till min stora glädje en påsömströja från Dala-Floda från sekelskiftet och ett gäng tvåändsstickade och påsömsbroderade vantar med kavelfrans som flokullan Anna-Karin Jobs Arnberg gjort. Tänk om mormor, Drängpers Linnéa, och påsömmerskan Edit Myrsell hade kunnat se allt det här! 

 

 

 

Fiffigt nog fanns en slöjdsal iordningställd, där vem som helst fick slå sig ner och göra egna slöjsaker med hjälp av nålar, stickor, trådar och andra verktyg. Och det roligaste av allt var att där satt fullt med folk och virkade och sydde, fast det var stängningsdags. 

 

 

 Själva gick vi på Liljevalchs intilliggande kafé, Blå Porten, och fikade. En fin avslutning på en härlig vardagsutflykt! Tack för trevligt sällskap, Johanne!

 

 

I morse var det kyligt ute minsann och det kändes som höst på riktigt! Dessutom småregnade det. Tur att jag tog på både skinnjacka och kängor – och varm yllesjal – innan jag sprang till bussen.

 

 

Men när jag kom hem framåt sex på kvällen sken solen igen och jag hann med att gå en runda i trädgården innan mörkret föll.

 

 

 

Det här är den bästa stunden på dan. Blodsockret sjunker, axlarna åker ner och jag börjar andas igen. Samtidigt som jag plockar bort gamla blomblad, vattnar lite och bara njuter.

 

 

Upptäcker att de lila floxen som varit borta några år, har kommit tillbaka med förnyad kraft.

 

 

 Squashen och pumporna svämmar över odlingskragarna. Det gör dem till ett lätt byte för sniglarna. Som tur är har Thomas tagit upp kampen mot dem.

 

 

 

Varje kväll går han på snigeljakt! Det brukar bli runt 10–15 sniglar per kväll.

 

 

 

Gräddtårta med marshmallows och cheesecake i glas på fot smakar himmelskt. Bara att titta på dessa bakverk gör en glad!

 

 

 

 

I dag har vi firat min svägerska Maria som fyller 40 år...

 

 

...och lilla Hanna, som fyllt sex år för några dagar sen. Hipp, hipp HURRA för er båda!

 

 

 

 

 

Vi bjöds på en färgstark buffé som avslutades med bland annat cheesecake. 

 

 

Maria är nog den mest pyssliga person jag känner! Hon använder alla material – av tyg gör hon de finaste väskor och vimplar. Och av äpplen och plommon gör hon den godaste marmelad! Blombuketter snor hon i hop som den värsta florist och meterlånga sjalar stickar hon på löpande band. Maria är minst sagt inspirerande att ha i sin närhet!

 

   

Paketöppning hör kalas till. Här får Maria ett rosa paket med fjärilar på från oss svägerskor och svågrar med alla barn.

 

 

 

AnnaHelena, min andra svägerska, som handlat på DesignOnLine, ser till att allt går rätt till.

 

 

Maria verkar glad över sitt nyförvärv – en tekanna och två temuggar ur serien Good Company från Marimekkko.

 

 

 

 

I kväll åt vi färska kräftor på verandan i Bromma. Här har det ätits mycket kräftor genom åren och sjungits en och annan snapsvisa. Egen hatt-tillverkning har vi också haft. Men i år blev det alltså en ren familjeföreställning. Kanske lika bra det när man är ute i sista minuten för att köpa kräftor och de kostar 400 kronor kilot.

 

 

 

 

Goda tillbehör som västerbottenpaj, melonsallad och vitlöksbröd hör förstås till. Och vad vore en kräftfest utan månar och kräftlyktor?

 

 

Vi som gillar kräftor på riktigt...

 

 

Till dessert bjöds det på hembakad kladdkaka med kolakräm, Crème de caramel au chocolat noir, och grädde. Supergott!

 

 

När Drängpers Ingegerd hälsar på i växthuset serveras det chokladwienerbröd från Spånga konditori till kaffet. Och vi passar förstås på att gratulera henne, även om det är några veckor sen hon fyllde år.

 

 

 

Det är fint här inne nu – i vårt Greenhouse. Tack vare grannen Karin och svägerskan Maria, som har vattnat blommorna i sommar. Dahliorna prunkar och fuchsiorna dansar hängandes i luften.

 

 

 

Ingegerd berättar om sin vistelse i Tällberg, där Håkan, hennes son, har byggt ett sommarhus. Flokullor i förskingringen, som vi båda är, utbyter gärna tankar och funderingar om sånt som hänt på sistone i vår hembygd. Själv visar jag bilder från sommarens alla fäbodkalas och från kofesten förstås. Det blir som vanligt en mycket trevlig pratstund!

 

 

 

 

Karindagen firades med kaffe och hembakt i Sandvikens fäbodar i Dala-Floda. Här är vi många som heter Karin, så därför uppmärksammar vi den här dagen lite extra.

 

 

 

Pappa David bakade en stor sats kubb redan dagen innan.

 

 

Själv satte jag väckarklockan på 06.00 på Karindagen för att hinna baka alla bullar och kakor innan gästerna kom framåt tre på eftermiddagen. Lite träning inför det där kafét som jag går och drömmer om att vi ska driva nån gång i framtiden. 

 

 

 

Blåbären till den godaste Blåbärskakan med smuldeg på (ur Året Runts bilaga "Sommarbaka med bär") plockade pappa och jag i skogsbrynet alldeles intill Glabacken på väg ner till Sandvika. 

 

 

 

Regnmolnen har legat på lur över Flosjön hela sommaren, så även på Karindagen, men lagom till att det var dags att servera kaffe tittade faktist solen fram och vi kunde duka med de små rosenkopparna på gården. Här syns morbror Gunnar och faster Margareta i förgrunden.

 

 

Majvor, min svärmor till höger, körde dagen till ära ända från Katrineholm för att vara med på kaffekalaset. Imponerande, tycker jag. Och syster Gunvor följde glatt med på utflykten.

 

  

 

Peter och Lennart, mina kusiner, och Sivonne tar för sig av godsakerna.

 

 

Thomas bjöd på rulltårta som han fyllt med hallongrädde och serverade på udda, gamla kaffefat.

 

 

Jätteroligt att träffa mina kusiner fr v Marit, Peter och Anders och få uppdatera sig litegrann om vad som är på gång i deras liv.

 

 

 

 

Anki, som jag lärde känna för många år sen, nappade på facebookinbjudan och fick smaka på Thomas vaniljpannacotta med hallonglasyr. Henne kan man prata med om man vill vara med och påverka äldreomsorgen i Gagnef kommun, minsann! 

 

 

Inget kaffekalas utan muffins! De här chokladmuffinsen fyllda med hallon var enkla att sno ihop och smakade dessutom riktigt gott!

 

 

  

 

Amanda, t h, smakar på sin faster Marias underbara rabarbersaft. Och Inger, som tillsammans med Kjell, tagit sig ledigt från Ica ett par timmar för att vara med på Karin-kaffe, hade svårt att välja bland kakfaten. Tack allihopa för att ni kom och firade med oss!