SM i ull hos Wålstedts

 
Hos Wålstedts i Dala-Floda är det skördetider! Åkrarna här runt omkring i byn Hagen är fulla av lök, broccoli och morötter, rödbetor och alla möjliga kålsorter. Och väl inne i gårdsbutiken möts vi av ett stort, härligt fång med solrosor och doften av nybakat bröd. 
 
 
 
När vi går ut här i från  är vår påse fylld av ekologiskt odlade läckerheter, till och med colan som Amanda hittar på hyllan är ekologisk.
 
 
 
Men Wålstedts är inte bara ett fantastiskt lantbruk. Det är också en textilverkstad med ullspinneri och garntillverkning. Två olika verksamheter på en och samma gård och inom samma stora familj. 
 
 
 
Och just i dag är det ovanligt mycket folk på gården. Ullmarknad och SM i ull lockar inte bara fårägare, utan också spinnare, tovare och garn- och stickintresserade. 
 
 
 
Marie-Louise Höglund, från Sala, är här för att tävla med sin Leichterull och för att sälja resten till intresserade privatpersoner. 

 
 
Det färgglada ullen gör Marite Asp Tauni, från Väse i värmland, sittdynor och fina fårfällar av. Men i dag är hon här för att tävla med ullet från sina walliska svartnosfår – de enda i landet.


 
Marita har tovat små miniatyrfår av ull för att visa vad man kan göra av det fina garnet.
 
 
 
I Wålstedts eget spinneri förädlas lantrasull till vackra garner av fin kvalitet för bland annat vävning, nålbindning och tovning.
 
 
 
Flokullan Anna-Karin Jobs Arnberg sitter här i dag och tvåändsstickar en vante i ett av Wålstedts allra grannaste garner. Hon säger att det inte var så konstigt att det var just här i Dala-Floda som Mary och Lennart Wålstedt för snart 100 år sedan slog sig ner för att starta ullspinneri och rädda det svenska lantrasfåret. Här fanns redan massor av hantverkskunskap. Kvinnorna i byn var duktiga på att väva, tvåändststicka och sy på . "Det satt i händerna på dem", säger Anna-Karin, och många flokullor kom också att jobba hos Wålstedts. I dag är det fjärde generationen Wålstedt som driver spinneriet vidare.
 
 
 
Tvåändsstickning är en gammal stickteknik som förr användes flitigt av flokullorna för att få så släta vantar som möjligt, så att det skulle gå lätt att brodera på dem. Påsömvantarna användes till dräkten och många kvinnor i Dala-Floda försörjde sig som påsöm-brodöser.
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Emilia

Vad trevligt det ser ut!

2015-09-28 @ 08:40:59
URL: http://nouw.com/ayearinmylife

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0