Kvinnorna som syr våra kläder

 
Har du inte läst pocketboken "Innan floden tar oss" av Helena Thorfinn så gör det! Själv köpte jag den lagom till vår Thailandsresa i våras och sträckläste den på Kamala Beach med utsikt över Andaman See. På andra sidan havet låg byarna och stan där äventyret i boken utspelar sig och plötsligt kändes allting väldigt nära. Och angeläget.
 
 
 
I boken får vi bland annat lära känna den svenska biståndskvinnan Sofia och hennes familj som ska "rädda världen" i Bangladesh, men också hennes mindre engagerade kollegor och landsmän, som driver fabriker där fattiga kvinnor och barn syr kläder och dukar till nästan ingen lön alls i slarvigt byggda fabriker. Pararellt med deras historia får vi följa två unga systrar, Mina och Nazrin, som tvingas fly från sin hemby för att slippa att bli bortgifta. De tar sig till huvudstaden Dhaka och så småningom korsas Sofias och systrarnas vägar på ett förunderligt sätt. Boken snuddar vid flera svåra frågor som biståndspolitik och handel med fattiga länder, religion och klimatpåverkan på ett mycket fascinerande, men lättläst vis. 
 
 
Väl hemma i Sverige igen fick vi höra att en textilfabrik nära Dhaka brakat ihop. Över 1 100 textilarbetare dog. De flesta unga kvinnor, som Mina och Nazrin - två av bokens huvudpersoner. Varorna som tillverkas i dessa fabriker säljs bland annat på H&M, Lindex, Primemart och Hemtex. Men varken jag eller mina döttrar har inlett någon bojkott mot respektive affärer, även om det självklart var vår första tanke. Vi inser att det är mer komplicerat än så. Det förstår man inte minst när man läser boken. Återstår att hitta andra vägar för att tala om att vi är beredda att betala mer för utjämna skillnaderna mellan Mina och Nazrins och våra levandsförhållanden. 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0